Sagan om busskortet.

Ja, detta busskort har blivit en lång historia det.

Mitt busskort har varit försvunnet sen i början av december, men jag har inte orkat söka efter det så effektivt heller då jag visste att det tog slut på resdagar på det i slutet av november. Jag visste i alla fall att Simon hade lånat det när det var några dagar kvar, men varje gång jag frågat har han bestämt hävdat att han gett tillbaka det så jag har inte orkat tjata mer om det. Så jag har gått omkring här hemma och funderat var tusan jag hade satt kortet och jag har även funderat på hur senil jag verkligen blivit. När jag kom ner till Kalmar igen efter jul så insåg jag att det kanske var dags att bege mig till KLTs resecentrum för att skaffa ett nytt, men det har inte blivit av då vi haft så mycket självstudier.

I morse när jag steg upp så låg mitt busskort mitt i allt på mitt skrivbord. Min första fundering då var om det legat under en bok jag flyttade på igår (vilket den inte kan ha gjort egentligen, då den boken bara lagts dit några dagar innan). Slänger i alla fall iväg ett sms till Simon, och frågar om han hade hittat det hemma någonstans. Då visar det sig att kortet har legat i fickan på ett par jeans som legat kvar på Klubben sen Spiikbandyn i november. Phew tur att jag inte skaffade ett nytt, så nu är det bara att fylla på det här igen!